Sida 5 av 7
Geis (plur. geasa) är ett tabu, en förbjuden handling. Den som
begår ett brott mot ett allmänt geis blir fördömd av gudar och människor.
Det är vergobreterna som avgör om ett allmänt geis har brutits. Vanligtvis
betraktas personen som mer eller mindre död och människor undviker kontakt med personen
av rädsla att han skall dra dem med sig till den andra världen. Han är så att säga en
ande som inte begett sig till den andra världen utan dröjt kvar, något som anses mycket
olycksbådande. På vissa platser är det belagt med dödsstraff att bryta mot ett sådant
geis. I vissa fall kan man göra bot för sitt brott.
Utöver de allmänna geasa finns det geasa begränsade till
särskilda grupper. Till exempel är det ett brott mot geis för en druid att bära en
kniv av stål. Ett brott mot ett sådant geis leder oftast enbart till att man utesluts ur
den grupp som ens geis gäller, men för de mer viktiga grupperna, så som till
exempel druider, är det lika illa att bryta mot ett av gruppens egna geasa som
att bryta mot ett allmänt.
Slutligen finns det personliga geasa. Druiderna har till uppgift att avgöra
vilka personer som har personliga geasa och vilka de är. Det är främst
personer som utmärker sig mycket som får personliga geasa. Att bryta mot ett
personligt geis innebär att man drabbas av en fruktansvärd otur som vanligtvis
leder rakt i fördärvet.
När man talar om geis så gör man ingen åtskillnad på de olika typer som
nämns här. De här använda termerna allmänna, gruppspecifika och personliga geasa är
bara ett hjälpmedel för spelare och spelledare.
Allmänna geasa: Att dra blankt mot en bard, att döda en
släkting, att förneka gudarna, att aldrig återgälda tjänster, att bryta en ed med en
gud som vittne.
Exempel på personliga geasa: Att äta hundkött, att tacka
nej till en måltid, att inte anta en utmaning,
|