Teori och praktik

Det som presenteras här kan tyckas vara stötande av vissa. Det är därför viktigt att påpeka att de teorier som presenteras här är bara teorier, visserligen baserade på historiska fakta och en del legender men ändå bara teorier. Dessa teorier har i sin tur använts som bas för en del av spelmaterialet i Västmark.

Det här är första gången som detta material presenteras.

 

Sionprioraterna

Riket Wiederfans blivande drottning, kronprinsessan Odesse Ideilgram, har inte krönts till drottning av Wiederfan. Den unga prinsessan styr därför inte sitt rike. Makten är istället överlämnad till regenten, Gabriel Malvoisin, som styr riket med mild hand och med yttersta vördnad för hans blivande drottning. Malvoisins vördnad för prinsessan är näst intill religiös.

Gabriel Malvoisin har en hel del gemensamt med Tempelherreorden. Även om han inte är en av brödraskapet så är delar av hans släkt med i orden och han har god och regelbunden kontakt med dem. Tempelherreorden är också ovanligt stark i Wiederfan jämfört med resten av Lyonia, och Malvoisin sitter som knutpunkten i ett stort nätverk av kontakter. Till skillnad från resten av Europa så har både regent och prinsessa mycket stort inflytande över orden, även över delar av orden utomlands. Man kan nästan säga att Tempelherreorden är ett andra livgarde för prinsessan.

Om man forskar i Malvoisins bakgrund och korrespondens så upptäcker man små ledtrådar här och var. Bokstäverna AOMPS dyker upp här och var, liksom ordet Sion. En del är så finurligt kodade att om man inte vet var man ska leta och efter vad så hittar man det inte. Vet man vad alla ledtrådar betyder och känner till sammanhanget så kan man till slut lista ut att Malvoisin är en högt uppsatt medlem i Sionprioraterna, en hemlig orden som har funnits sedan 200-talet e Kr.

Bakgrunden

Om vi ska inleda vår saga så ska vi göra det i Jerusalem, ungefär år 33 efter Kristi födelse och efter korsfästelsen. Jesu anhöriga tvingades att fly från landet, och det sägs att Josef från Arimatea bar med sig kärlet för Kristi blod till en judisk koloni i motsvarande södra Frankrike. I samma område fanns senare en kungaätt, den merovingiska kungaätten, som till skillnad från alla andra kungaätter i Europa ansågs vara kungar av Guds blod, inte av Guds nåde. Den kontinentala grenen av ätten dog ut i samband med kung Dagobert II.

Den merovingiska kungaätten var ofantligt rik. Ingen vet varifrån dess rikedomar kom, men det var dessa rikedomar som var upptakten till de stridigheter som så småningom gjorde att ätten dog nästan ut år 649. Dagobert IIs baneman fick dock aldrig tag på skatten, och ätten dog inte heller ut helt och hållet. En son till Dagobert, Sigfried, undkom dock massakern.

År 1128 kom Tempelherreorden till för att skydda kristna pilgrimer i det Heliga landet. Även denna orden uppvisade ofantliga rikedomar utan någon förklaring, och de har inte mindre än fem rika fästen i södra Frankrike som sägs skydda Graal, kärlet som höll Kristi blod. Så varifrån kommer de oförklarliga och mystiska rikedomarna i södra Frankrike?

En ledtråd finns i ett enda dokument där det väl dolt i texten sägs att "skatten tillhör Dagobert II och Sion". Att Dagobert II innebär hans ätt är någorlunda uppenbart, men vad är då detta Sion och vad är det för skatt som åsyftas?

Salomo Tempel

Sion är synonymt med Palestina, det Heliga Landet. Den mest berömda skatten från Sion är den i Salomo Tempel i Jerusalem, som plundrades och forslades till Rom. Men inte heller i Rom kan man finna denna skatt, eftersom den försvann då Rom i sin tur plundrades av västgoterna, ett folkslag från just södra Frankrike. Det är inte helt otänkbart att denna skatt är basen till både merovingernas och Tempelherrarnas rikedomar – skatt, plundrare, Tempelherrar och merovinger finns ju i rätt område.

Men hur kan de hävda sin rätt till tillgång till skatten? Dokumentet som nämns ovan säger tydligt att skatten tillhör Dagobert II och Sion. Vad är sambandet mellan merovingerna och kung Salomo?

Maria Magdalena

Det är intressant att Graal nämns så ofta i samband med Tempelherrarna. Den heliga Graal, reliken framför alla andra, kärlet som höll Kristi blod, dels vid den sista nattvarden men också fångade upp Kristi blod när det föll från såret i sidan på korset – blotta ordet för tankarna till kung Arthurs riddare. Kärlet påstås ha en helande kraft och påstås kunna hela alla sår, bota alla sjukdomar och även mätta de hungrande och släcka törsten för de törstande.

I många illustrationer framställs Maria Magdalena som bärare av den heliga Graal. Samtliga är av något senare ursprung och inte från tiden kring Kristi korsfästelse, men de är ändå intressanta. Varifrån kommer den bildsymboliken, till exempel? För det var väl Josef från Arimatea som tog med sig kärlet som höll Kristi blod?

Graal kommer, så vitt man vet, från san grail, eller heligt kärl. Just ordet grail är av keltiskt ursprung men har lånats in i franskan. I tidiga texter om tempelherrarna är dock stavningen annorlunda. De skriver inte san grail utan sang réal, kungligt blod. Återigen påminns vi om den merovingiska kungaätten och dess rätt till tronen genom Guds blod och inte Guds nåde.

Och det är också här som vi ger oss ut på farlig mark. Tänk er nu att Maria Magdalena stod närmare Jesus än vad Nya Testamentet antyder. Tänk om hon var Jesu hustru? Tänk om hon var havande när hon flydde från Palestina, havande med Kristi blod och avkomma?

Plötsligt får både merovingernas rätt till tronen genom Guds blod och innebörden i sang réal en helt ny betydelse. Vi talar nu om en kungaätt som är direkt nedstigande från konungarnas konung.

Oavsett om detta är sant eller inte så skulle en grupp med en sådan åsikt vara näst intill kättersk på medeltiden, och alla bevis som pekade åt det hållet skulle vara livsfarlig för kyrkan. Det kan till och med vara så att detta var den stora anledningen till att påven godkände den franske kungens plan att konfiskera Tempelherreordens egendomar och sätta hela orden i arrest år 1320. Ännu idag blir en del personer upprörda över denna teori. Det är därför som det är så viktigt att säga att detta är en teori som råkar passa in med en hel del historiska fakta.

Antiqua Ordo Mystique Priori Sion

Den antika och mystiska orden Priori Sion finns faktiskt på riktigt. I ett dokument i stadsbiblioteket i Paris listas stormästare i denna orden upp, hela vägen från ordens ursprung fram till våra dagar. Man hittar prominenta namn i listan, som till exempel sir Isaac Newton och Leonardo da Vinci, men också flera av Tempelherreordens stormästare.

Sambandet är för tydligt för att kunna undgås. Det finns ett samband mellan Sionprioraterna och Tempelherreorden. Frågan är bara vilket. Uppenbarligen har Sionprioraterna överlevt Tempelherreorden, men de har också funnits långt innan Tempelherreorden bildades.

Återigen går vi in på spekulationer, men det verkar troligt att Tempelherreorden är en front eller väpnad gren för Sionprioraterna. Det kan också mycket väl vara så att det "sion" som refereras till i dokumentet som nämns ovan i själva verket är Antiqua Ordo Mystique Priori Sion – Sionprioraterna.

Sionprioraterna i Västmark

En sådan här teori är nästan för underbar för att inte kunna användas i rollspel. Eftersom Västmark utspelar sig både i rätt världsdel och rätt tid så går det utmärkt att använda detta material där. Följande material är därför helt påhittat för Västmark.

Gabriel Malvoisin

Gabriel Malvoisin är regent i Wiederfan. Det innebär att han är den som styr i den blivande drottningens ställe. Han är mycket riktigt högt uppsatt i Sionprioraterna och har inflytande över denna organisation. Dessutom har han släktingar i Tempelherreorden som är högt uppsatta i England och Frankrike.

Han känner till Sionprioraternas hemligheter och delar deras tro på Jesus Kristus som anfader till den merovingiska kungaätten. Han har inte övergivit sin tro på Jesus som frälsare för den sakens skull, utan hans tro har tvärtom fördjupats av hans insikt. Han är obrottsligt lojal mot Sionprioraterna och deras skyddslingar den merovingiska kungaätten och skulle hellre dö än förråda dem.

Hans nuvarande mål är att styra riket så gott han kan (och han är inte dålig) för att sedan överlämna det till den sanna arvtagerskan den dag hon blir myndig och krönt till drottning av Guds blod.

Kronprinsessan Odesse Ideilgram

Den trettonåriga prinsessan och tronarvingen i Wiederfan har ärvt mer än sin mors skönhet. Hennes far kunde dra sin ättelinje i rakt nedstigande led till Sigfried, kung Dagobert IIs son. Det är inte allmänt känt att Wiederfans kungafamilj är en gren av den merovingiska kungaätten, men det är heller ingen hemlighet. Att de däremot är ättlingar till Konungarnas Konung i rakt nedstigande led är dock en hemlighet som ätten själva inte har någon aning om. Den gamle kungen, Sigwaerd, undrade en hel del över varför han hade så mycket att säga till om i Tempelherreorden, men fick aldrig något svar. Tidigare kungar har säkert undrat samma sak.

Prinsessan Odesse har också undrat samma sak, men till skillnad från hennes far och manliga företrädare så har hon faktiskt fått svar. Hon har en aning om att Malvoisin vet mer än han talar om och känner till hans inflytande i Sionprioraterna. Hon har gissat ganska bra när det gäller att hon och hennes familj på något sätt har med Graal att göra och har en känsla av att Graal är något helt annat än vad man tror. Arthur-legendens "Graal-familj" är säkert inte en beteckning på de av hans riddare som fann Graal, utan snarare en ättelinje som bevakat Graal sedan Josef från Arimatea lämnade det heliga landet.

Som synes är den unga prinsessan inte alls dum och kommer säkert att bli en god drottning. Hon har inte vågat yppa något av detta för någon, inte ens Malvoisin, men kommer förmodligen ställa honom mot väggen någon dag, förmodligen efter hennes kröning om åtta år.

Tack vare sina kunskaper har hon kunnat påverka Malvoisin mot beslut som hon vill se men som han ytterst motvilligt genomfört. Bland andra sådana beslut var Odesses Lättning, där skatteintaget efter en dålig skörd halverades.

Skuggan

Skuggan är bara delvis medveten om Odesses härstamning. De har märkt att Wiederfan har haft råd att försvara sig längre än man trott, trots en hård sparsamhet i riket. De har märkt ett ovanligt stort stöd från Tempelherrar och någon annan okänd makt bakom Wiederfan, och det har stört dem mycket. De nexus som planterats i Wiederfan samlar inte upp så mycket fruktans energi som de borde. Efter att ha undersökt saken fann de att det berodde på att folk helt enkelt hade hoppet uppe, trots krig och svåra umbäranden. Nånting lurt är på gång i Wiederfan och de kan inte sätta fingret på vad det är.

Det är också därför som de har valt Västmark som nästa mål. Wiederfan var en för tuff nöt att knäcka och gav inte det resultat som man önskade. Västmark verkar, efter inledande sonderingar, passa betydligt bättre trots sämre geografiskt läge.

De Gamla

De Gamla har ingen aning om Sionprioraterna eller vad som försigår i Wiederfan. Eftersom vare sig Sionpriorater, Tempelherrar och merovinger är något som påverkats av skuggan så har det helt enkelt inte varit intressant för dem. Däremot undrar de mycket över varför Wiederfan inte längre får lika mycket uppmärksamhet i kriget mot Skuggan och varför så mycket tyngdpunkten har skjutits över till Västmark. De har redan skickat ut några av sina Väktare med uppgift att finna vad det är som händer.

Hur använder man det här?

Sionprioraterna och prinsessan Odesse kan användas på många olika sätt i Västmark. En allians mellan de Gamla och den Lyoniska grenen av merovingernas ätt skulle säkerligen hjälpa i kampen. Vare sig tempelherrar eller Sionpriorater skulle ha något emot detta, men däremot skulle de Gamla vara mer tveksamma. De har inte så särskilt mycket till övers till kristenheten och skulle förmodligen dra öronen åt sig om Sionprioraterna avslöjades och det hela fördes på tal. I så fall krävs nog en hel del diplomati för att lyckas med detta.

Det här är definitivt ingenting som man bör slänga i ansiktet på spelarna. Tvärtom ska man hålla tvärtyst om det och avslöja så lite som möjligt. Då och då kan man skapa ett väl krypterat meddelande, helst i någon form av en handout, som om man avkodar den på rätt sätt kan avslöja någon detalj om Sionprioraterna.

Ett roligt chiffer som kan användas är att skriva ett helt vanligt brev, och sedan höja upp några få bokstäver ovanför baslinjen, precis så mycket att det märks. De upphöjda bokstäverna ska då bilda ett litet kort meddelande som har med Sionprioraterna att göra.

Sionprioraterna har väldigt mycket "hemlig orden" över sig. Försök anspela på detta, både om figurerna är Sionpriorater eller Tempelherrar själva eller inte.


Tillbaka till Västmark