Sida 2 av 3
Krutvapen
Dessa regler är frivilliga och bör användas endast om Västmark spelas i
senare medeltid.
Med risk för att häda fantasygenren (vilken Västmark faktiskt inte tillhör
egentligen) så är krutvapen en ofrånkomlig del av medeltiden, vare sig man vill det
eller inte. De första metallkanonerna kom till Italien 1326 och var tämligen
opålitliga. Handkanoner fanns och användes under senare delen av 1300-talet och omkring
1410 kom det första riktiga geväret, den så kallade serpentinen. Det var ett vapen som
hade en s-formad bygel i vars ena ände man fäste en lunta. När man tryckte på den
andra änden förde den andra änden an luntan mot fängkrutet varpå det small.
Omkring 1475 kom de första riktiga luntlåsvapnen med en fjädermekanism, det vill
säga en fjäder som när den släpps lös trycker ner luntan i fängkrutet. Omkring 1515
kom det första hjullåsvapnet, där man gjorde sig av med luntan och tände med hjälp av
gnistor istället. Man började räffla gevär omkring 1550 engelskans
"rifle" kommer av räfflingen. Flintlåsvapen faller egentligen utanför
medeltiden, men vi tar med dem i alla fall.
Vad är då fördelen med krutvapen? Tja, för det första är de balla och för det
andra får målet aldrig medvetet försvara sig det går inte ens att undvika
kulan. Dessutom är de lika enkla att handha som ett armborst, vilket gör att man lätt
kan träna stora folkmängder till armé.
Regler
Om man tänker använda Västmark under den senare delen av medeltiden och skippa
riddarromantiken kan det vara aktuellt att införa krutvapen. Följande gäller:
Ett liggande mål eller ett mål i skydd är svårare att träffa. Ge +3 på
svårigheten för att träffa målet om målet ligger ner eller befinner sig delvis i
skydd. Befinner sig målet helt i skydd får man hoppas att kulan kan penetrera skyddet,
något som är upp till en elak spelledare att avgöra.
Vid fummel råkar skytten ut för pipsprängning: han får själv lika mycket skada och
omtöckning som vapnet skulle ha givit målet.
Vid status quo går vapnet av, men krutet är inte tillräckligt packat. Laddningen
brinner långsamt upp med ett pys och kulan rullar sakta ut ur pipan.
Om det omodifierade tärningsslaget (det vill säga tärningen utan att lägga till
egenskap och skicklighet) blir lika med eller lägre än vapnets Opålitlighet går vapnet
inte av över huvud taget. Luntan kanske har slocknat, fängkrutet har blivit vått eller
kanske bortnyst. Luntlåsvapen, serpentiner och handkanoner får +2 på Opålitlighet i
fuktig väderlek.
Glöden från luntan kan allt för lätt peka ut en luntlåsmuskötskytt i mörker.
Utöver alla andra modifikationer, ge -3 på svårigheten för att upptäcka en sådan
skytt.
Ett krutvapen tar fyra rundor att ladda och en handling att avfyra.
Vapen
|
Skada |
Omt. |
Strykt. |
Opål. |
Kort |
Normalt |
Långt |
Väldigt långt |
Vikt |
Handkanon |
6 |
4 |
3 |
2 |
1-10 |
11-25 |
26-50 |
51-90 |
40 |
Serpentin |
4 |
4 |
2 |
2 |
1-10 |
11-25 |
26-50 |
51-90 |
24 |
Luntlåsgevär |
5 |
4 |
2 |
2 |
1-10 |
11-30 |
31-70 |
71-140 |
14 |
Räfflat hjullåsgevär |
5 |
5 |
2 |
2 |
1-10 |
11-30 |
31-90 |
91-220 |
12 |
Oräfflat hjullåsgevär |
5 |
4 |
2 |
2 |
1-10 |
11-30 |
31-70 |
71-140 |
12 |
Hjullåspistol |
4 |
4 |
1 |
2 |
1-5 |
6-15 |
16-35 |
36-70 |
4 |
Räfflad flintlåsmusköt |
6 |
5 |
2 |
1 |
1-10 |
11-30 |
31-90 |
91-220 |
12 |
Oräfflad flintlåsmusköt |
5 |
5 |
2 |
1 |
1-10 |
11-30 |
31-70 |
71-140 |
12 |
Flintlåspistol |
4 |
4 |
1 |
1 |
1-5 |
6-15 |
16-35 |
36-70 |
3 |
|
Vapenklasser och hänthet
Denna tabell används för att bygga ihop vapenskickligheter enligt reglerna på sidan
44. Om det verkar som det är helt skeva klasser så beror det på att detta är en
utbyggnad av tabell 5-2.
Vapen |
Hänthet |
Klass |
Handkanon |
2h |
F2 |
Serpentin |
2h |
F2 |
Luntlåsgevär |
2h |
F2 |
Räfflat hjullåsgevär |
2h |
F3 |
Oräfflat hjullåsgevär |
2h |
F3 |
Hjullåspistol |
2h |
F4 |
Räfflad flintlåsmusköt |
2h |
F3 |
Oräfflad flintlåsmusköt |
2h |
F3 |
Flintlåspistol |
2h |
F4 |
|
|