Hem arrow Nyheter arrow På gång arrow Vad man gör på Lincon när man är död
Senast uppskickade filer
2010-02-06
Downloads
FileT10_2.5.rtf
2009-01-06
Downloads
FileT10_2.4.rtf
2008-09-08
Downloads
FileT10_2.3.rtf
Sök filer
Sök efter: 
Sök namn: 
Sök beskrivningar: 


Vad man gör på Lincon när man är död PDF Skriv ut E-post
Användarna tycker:: / 4
DåligtBra 
Skrivet av Krister Sundelin   
2007-05-05
Image Det var ett rätt kul LinCon. Det kanske inte var så mycket ös som jag hade hoppats, men det hände definitivt tillräckligt mycket för att det skulle vara värt att åka dit. Klart, en bidragande orsak är att det lokala gänget har som tradition att stanna vid Idas brygga i Karlsborg och äta glass. Det är en värdig inledning och avslutning på ett LinCon.

Själva konventet var... tja, ett konvent. Det var inte så mycket med det - det var trevligt, det fanns trevligt folk där. Eva och Jocke Florén förgyllde tillvaron allt som oftast. Marcus köpte i stort sett alla mina Rocketmen-boosters, dvs de som Hannes och Carro inte hade snott åt sig sedan tidigare. Tomas Arfert var en trevlig bänkgranne, som hade den goda smaken att teckna en Tuva åt mig.

Jag hade tänkt att teckna superhjälteserie själv, men det snöt sig. Jag glömde nämligen min linjal i Skövde, och de snälla pojkarna på Konkarrong kom inte till räddning förrän konventet var nästan över. Så istället började jag teckna saker till Biblioteksvärlden. Här är en av dem:

Image

Det kan bli framsida av den här. Den visar lite på vad jag vill ha fram i Biblioteksvärlden: hisnande dungeons i första hand. Ta till exempel den där eterseglaren som hänger i klyftan. Den är ett monument över Imperiet, men också ett sorgligt minne av svunnen storhet. Men just i det här fallet är det mest ett sätt att ta sig över en klyfta. Vad finns där? Vill vi egentligen veta? Det spelar inte så stor roll, i och med att enda vägen framåt går däröver.

Image

Det här är en helt annan bild, som inte har med Biblioteksvärlden att göra. Det växte fram en ståry ungefär när jag tecknade den, om en miljö där shamanism finns och fungerar, monoteism är helt fel och polyteism bara är näsan rätt. Det skulle bli mycket voodoo, indiansk shamanism, häxkonst, och kanske lite asatro över den världen. Tanken är att det finns en andevärld som bara de invigda kan se. För att bli invigd måste man förenas med en totemande, som utöver förmågan att se in i andevärlden dessutom lånar vissa drag och förmågor från totemandens djur. Så här har vi en flicka som förenats med en korp, en som har blivit ett med en räv, och en som har förenats med en varg.

Orsaken till att vi vanliga människor inte kan se de där svansarna och vingarna är att de är en del av andevärlden, inte den fysiska världen. För de invigda så är de naturligtvis lika verkliga som parkbänkar och bilar, men vi vanliga ser dem aldrig.

Vi får se om det blir något av den idén. Det känns som att den måste mogna ett par år innan det blir något vettigt av den.

Utöver det så skissade jag på ett Rocketmen-aktigt rollspel. Det var så coolt att det gjorde ont, men mer om det senare.
< Föregående   Nästa >

Se även
valkyria.jpg
Omröstning
Skulle du kunna tänka dig att betala för konventsäventyrsserien om Yukikaze i tryckt form?
  
Prenumerationer

Mambo is Free Software released under the GNU/GPL License.