Varför fick man inte göra sånt här på gympan?
Pingsthelgen år 2001 hölls det första svärdsseminariet av sin typ i Sverige. Idén till träffen uppstod när David Lindholm och jag träffades under medeltidshelgen på Glimmingehus i augusti 2000. Vi pratade om vad som kunde göras för att främja svärdsintresset i Sverige, och de ganska luddiga planerna anslogs på min hemsida. Det visade sig finnas ett klart intresse för en svärdsträff, och snart hade jag över 50 intresseanmälningar. Problemet bestod mest i var man skulle hitta en lämplig träningslokal till en låg kostnad. Redan tidigt i planeringen had vi säkrat en instruktör i långsvärdsfäktning, Jörg Bellinghausen från Tyskland. David var pådrivande i att evenemanget skulle bli av, och lyckades fixa Bollerups slott som lokal. Platsen är en lantbruksskola, med tillgång till en stor gymnastiksal. En budget beräknades, de sista detaljerna fixades, och ett utskick gick ut till de som anmält sitt intresse. Responsen var god, budgeten såg ut att hålla och allt såg bra ut, vilket gjorde att vi spikade det hela. Så kom då till sist den stora helgen. Vi var dryga 30 personer som samlats på Bollerups slott i Skåne för en helg i svärdets tecken. Evenemanget började med en presentation av seminariet under de över 500 år gamla takvalven i borgbyggnaden. Svärdsmeden Peter Johnsson och jag höll en föreläsning om svärdets delar och terminologi, och sedan tog Jörg över med en föreläsning om svärdsfäktningens historia. Därefter satt folk och pratade och bekantade sig med varandra.
Varför fick man inte göra sånt här på gympan?
Lördagen började en enkel frukost, och därefter hölls ett första träningspass i långsvärdsfäktning. Deltagarna visade sig vara allt från rena noviser till erfarna kampsportare till personer som tränat inom HACA eller under John och Jonathan Waller. Efter inledande uppvärmning och träning i rörelse och koordination började allvaret. Försedda med rundstavar, egentillverkade träsvärd och importerade hickorysvärd fick gruppen lära sig grunderna i fäktning i tysk stil (Ringeck, Talhoffer m.fl. mästare). Gardpositioner, anfall, försvar och fotarbete gicks igenom, och vi var många som fick aha-upplevelser; plötsligt blev de kryptiska planscherna i Talhoffers fäkthandbok glasklara. Jörg visade sig vara en mycket duktig lärare, vilket inte förtogs av att han i efterhand berättade att han inte tränat en så stor grupp tidigare, och inte heller på annat språk än tyska (engelska användes under träningarna). Efter en enkel lunch hölls en diskussion om svärdet som vapen på slagfältet och i det civila, med betoning på juridiska dueller. Så hölls ett andra pass fram till klockan 18.00, och sedan var det dags för dusch och middag i Tomelilla. Pizzeria Roma visade sig vara ett billigt och bra ställe, och blev något av stamlokus för deltagarna under helgen. På kvällen höll Peter och jag ett föredrag om svärdets historia, varefter deltagarna fick hantera Peters och mina svärd. Jag hade med mig ett tiotal svärd, mest Del Tin, men Peters fem nysmidda läckerbitar var de som tilldrog sig mest intresse. Vi avslutade kvällen med att kolla på en fäkthistorisk video, "Masters of Defence", och Ridley Scotts första långfilm, den läckra "Duellanterna" (sex dueller under den första timmen - wow!)
"Ät svärdsknapp, kräk!"
Söndagen inleddes med en frugal frukost, och sedan tog träningen vid. Vi gick igenom en del av det vi lärt oss dagen innan, för att sedan fortsätta med "halbschwert" och "mordschlag", vilka visade sig vara dödligt effektiva tekniker. Ingen skadades dock. Efter lunchen hölls det ett pass med testhuggning för de av deltagarna som var tvungna att åka tidigt. Ett antal vattenfyllda PET-flaskor fick sätta livet till, även om några av dem satte upp ett tappert motstånd. De närvarande norrmännen, Anders Helseth och grabbarna från "Kongshirden 1308", visade upp sina kunskaper i strid med svärd och bucklare. Så påbörjades det sista passet, varefter Jörg höll en kort genomgång om hur man skulle kunna fortsätta att träna. Middagen intogs återigen på Pizzeria Roma, och mätta kunde den församlade menigheten lyssna på två föredrag av Peter om svärdssmide och svärdens balansering, samt mitt gafflande om vad mna ska tänka på vid köp av moderna reproduktioner. Framåt småtimmarna började folk gå och lägga sig, men några var uppe till klockan tre för att kolla på Peters foton av historiska svärd.
Fyra spänn pant åt helvete...
Den sista dagen var det dags för att packa, städa och testhugga. Närmare ett hundratal plastflaskor avverkades. Vi använde en Gus Trim typ XII, vilken fungerade bra på flaskorna. Vikten av korrekt teknik var solklar, då avvikelser i vinkel och kraft kunde göra att flaskorna bara flög iväg. Ett par av Peters svärd testades också, och de skar genom flaskorna som om plasten inte fanns. Så var det dags att åka hem. Jörg tyckte att han haft en höjdarhelg, och reaktionerna överlag var att helgen varit lyckad. Nöjda med ett lyckat evenemang kunde David och jag skaka hand och konstatera att vårt snack knappt ett år tidigare lett till ett viktig bidrag till svärdsintresset i Sverige. Målsättningen var att evenemanget skulle bekanta deltagarna med historisk fäktning och riktiga svärd, och att tjäna som ett tillfälle för svärdsentusiaster att få bekanta sig med varandra. Det är inte en fråga om utan när nästa svärdsträff kommer att hållas.
Björn, Peter, Jörg och David
Tack till min medarrangör David Lindholm och hans medhjälpare, utan vilka evenemanget inte blivit av. Tack även till Jörg och Peter, vilkas sakkunskap förgyllde helgen. Ett tack även till alla trevliga deltagare - det var roligt att träffa de man bara haft kontakt över email tidigare. Ska man träffas, ska man göra det ordentligt med svärd i hand. J