Jag läste någonstans att det är mycket enklare att vara negativ än positiv, helt enkelt för att det är lättare att vara mot något än att arbeta för något annat. Man bör tillägga att det dessutom är roligare att vara negativ. När det gäller fula svärd, så är dock negativiteten positiv. Genom att hänga ut (helst skulle man vilja slänga ut) fula svärd, så får man betraktaren att känna igen taskig design. Dessutom indoktrineras läsaren i mitt tankesätt, vilket bara är ett litet steg mot mitt mål att bli diktator! Så, utan mera tjôt, över till en binge metall skrothandlaren vägrade ta emot.
Designprincipen "less is more" passar in här: "less taste is more ugly". Det fula, mångfärgade trägreppet skämmer fullständigt ett i övrigt ganska hyfsat fantasysvärd. Inte undra på att det kostar hela $29,95.
Få se vad vi har av Art Gladius… Robin Hoods alldeles egna svärd! Wow… Skåda den tjusiga knappen… Imponeras av den stadiga parerstången, med dess örnklor gripandes silverklot… Förvånas över vapenskölden, som för säkerhets skull försetts med ”Robin Hood” utifall någon inte skulle känna igen den (och med tanke på att man inte vet hur Robins vapen såg ut, så är det nog lika bra) … Och missa inte för allt i världen de klingbrytande klorna på varsin sida om klingbasen! Gissa vad som går av först – klorna eller motståndarens klinga… Vore det inte för klingan, skulle man kunna tro att det rörde sig om ett tredjepris i någon lokal golftävling på 70-talet.
Medusa hade ormar på skulten istället för hår. Jag undrar då vad det här ska föreställa. Kopparormar? Daggmaskar? Synd på en rätt snygg klinga att fästet är så fult.
Här är ett svärd som skulle passa fint på väggen hos en 17-årig hårdrockare (en ursäkt till alla 17-åriga hårdrockare; kommentaren gäller givetvis även 18-åriga hårdrockare). Fladdermusvingsparerstång, dödskalleknapp, tufft grepp och drakar som kräks på klingan. Vad kan man mer begära? Lite god smak och känsla för fantasydesign, kanske?
Vad skulle jag göra utan gamla goda pålitliga Art Gladius? De glada spanjorerna har här kokat ihop sin hyllning till Rickard Lejonhjärta. Troligen efter ett förslag från Prins John… Med en drake, en vapensköld som ingen heraldiker skulle kunna förknippa med Rickard ens i sin vildaste fantasi, och tillräckligt med dekorativt bjäfs för att blända en blind, intar den här väggprydnaden (placeringsförslag: väggen bakom värmepannan) en särställning bland smaklösa svärd.
Det sägs att Merlin är inspärrad i en grotta sedan Arthurs dagar. Tur är väl det; jag vågar inte tänka på hans reaktion om han kunde se den här vederstyggligheten. De där gökarna (eller vad det nu ska vara) som svärdsknapp är något nytt. Hoppas det inte blir populärt…
Tyvärr är detta inte ett svärd, men dess fånighet kvalificerar det i vilket fall som helst. Praktisk dolk för rollspelare - skaka dolken och se om du träffar och hur många poäng skada du gör. Funkar tyvärr bara i rollspel som använder två sexsidiga tärningar…
Namnet på den här kreationen ska tydligen föra tankarna till Sagan om ringen… Den enda reflex jag får när jag ser eländet är att vilja kasta det i Domedagsklyftan… Tack (?) till Peter Wrede, som skickade bilden.
I gammal god ordning tar jag med en ful katana, och så bör man ju ha med minst ett ormsvärd per fulsvärdssida. Kobrakatanan förenar båda kriterierna. På ett sätt är den inte så himla ful, då färgskalan är återhållen och standarden på detaljerna god, men om man betraktar den ur ett strikt, renlärigt katanaperspektiv, så är den hemsk! Jag vågar inte tänka på vad snoken gör för balansen, eller hur mycket den är i vägen.
Vissa kan inte fatta att det finns svärd som bara fungerar i dataspel. Någon entusiast har knåpat ihop det här monstret, upptäckt att det inte går att svinga utan att förvandla sig till en snurra, och prompt bjudit ut det på eBay. Fast den här plåtbiten påminner mera om en styråra till ett vikingaskepp… Kan även tjänstgöra som ankare i nödfall - fäst bara kättingen i hålen i klingan!
På Taiwan finns en svärdsfabrik. Vid ett produktutvecklingsmöte kom man på att "Braveheart" ökat efterfrågan på claymore-svärd i västvärlden. "Det ska vara ringar i ändarna på parerstången", sa en designer. "Nej, på svärdsknappen!", sa en annan. "Ta båda!", sa en tredje. "Och ett skotskt lejon på klingbasen!", sa designer nummer fyra. "Vi måste ha minst två färger på trägreppet och några metallband också", sa den femte designern. "OK, då har vi en idé om hur den ska se ut. Förresten, har vi en bild på en claymore så vi kan få svärdet så bra som möjligt?", sa produktionschefen. Design-gänget tittade på varandra och ryckte på axlarna: "Vem bryr sig?" Så nu vet ni hur det gick till.
Ibland kan det enkla vara det fula. I det här fallet gör den krusidulliga parerstången att ett i övrigt hyfsat svärd ser ut som en förvuxen drinkpinne. Och varför i hela världen krulla parerstången åt ”fel” håll?
Är det en kniv? Är det ett svärd? Är det en bunt kirurgiska instrument? Är det en hajfiskares våta dröm? Är det en galen schweizisk arméknivskonstruktörs vansinnesprojekt? Nej, det är allt på en gång! "The Alien" är visserligen ett imponerande stycke stålkonst, men vad ska man använda den till? Snygga till buskarna i trädgården? Och så var det bruden som håller skrället… där har vi en "alien" man inte vill ha närkontakt med!
Inte för att svärden i bil(d)en ovan är särdeles fula, men här har vi i varje fall ett bra förslag på hur de kan användas…
Så var det slut på ännu en uppsättning fula svärd. Jag trodde ett tag att det skulle vara svårt att få ihop nog fula svärd till en ny artikel, men med hjälp av entusiastiska dekorationssvärdsdesigners världen över, så gick det. Med kännedom om mänsklighetens destruktiva och oförbätterliga natur, så lär det kunna bli en ny artikel vart det lider. Till dess får ni hålla till godo med joxet ovan!
Varning: Fula svärd bör undvikas av personer med god smak och/eller hjärtproblem, samt gravida och ungdomar. Författaren till denna artikel tar inget ansvar för skador uppkomna genom exponering för bilderna. Detta gäller även synskador, förlorad aptit och sömnproblem. Om läsaren känner obehag, rekommenderas omedelbar läsning av denna artikel. Inga riktiga svärd har använts vid produktionen av bilderna till artikeln.