Att döma av reaktionerna, så är mina exposéer över svärdsvärldens bottenskrap mycket uppskattade. Fast en tjomme var inte fullt så glad. Här följer delar av hans brev samt mina svar:
"Jag har just tittat på din webbsida och jag tycker att Du har lyckats bra med att förevisa Del Tin sortimentet"
Tackar! Nu är ju min hemsida lite mer än bara en online-katalog...
"men jag blev lite besviken på din sida om Return of de fulaste svärd jag sett."
...så du gillade "De fulaste svärd jag sett"? ;-)
"Som din kommentar om det så kallade julkatana svärdet det klart att man kan associera prylar med vad som helst Jag har till exempel hört kommentarer att Del Tin ser ut som förvuxna bestick."
Säkerligen från personer som tycker att julkatanor är det snyggaste de sett ;-)
"Smaken är som sagt delad"
Joförfan. I bra och dålig smak ;-)
"Jag är i alla fall en som inte uppskattar en försäljare som dömmer ut andra producenter hur fula eller dyra produkterna än må vara i ditt tycke låt oss konsumenter avgöra vad som är fult och/eller dyrt"
Det låter jag folk göra - om det inte redan var uppenbart att min hemsida är personlig och inte den enda sanna rikslikaren om vad som är bra svärd (även om den i brist på konkurrens tydligen fått den statusen). Om man har satt sig in i vad som är kvalitet och bra värde för pengarna, ska man vara rätt förstockad om man tror att man får det bästa för pengarna vid köp av dekorationssvärd - i synnerhet om man är ute efter något som fungerar. Med tanke på hur dålig kunskapen är om vad som utmärker bra svärd, så har jag gett en del riktlinjer och tips om vad man bör leta efter. Alltför många har köpt t ex Marto-svärd, som gått av vid den första häftiga svingen. Folk får läsa vad jag har att säga och besluta om de ska tro mig eller inte. Om de trots det väljer att köpa något undermåligt, så har de i varje fall blivit varnade. Problemet är att vissa svärd är av så dålig kvalitet, att de är farliga för användare och omgivning. I vilket fall som helst så är de båda artiklarna om de fula svärden av satirisk/humoristisk natur, och bör tas som detta. Man kan inte tillfredsställa alla...
Jag hörde aldrig av honom igen… men jag menade vad jag skrev: artiklarna om de fulaste svärden jag sett ska ses som satirisk/humoristiska, och inte som någon allmän form av smakguide. Vad jag tycker är fula svärd är givetvis baserat på min personliga smak. Avsikten är inte att påstå att Del Tin är bättre - det är ett faktum att Del Tin är bättre! ;-) Nåväl, jag låter mig inte övertalas att hålla inne med mina åsikter, i synnerhet inte på min egna hemsida, så här har vi ännu en hop svärd som Gud glömde.
Dödssnokens svärd är en vågtandad budgethistoria för personen utan pengar och smak. Fästet skulle väl nätt och jämnt platsa i någon taskig fantasyfilm, men klingan är så anskrämlig att inte ens en magnet skulle känna dragning till den.
Inte så mycket demondräpare som fågelskrämma… Kopparfinish, dödskallar, ormar och ett getabockshuvud. Ingår som ritualsvärd i "Den lille satanisten - 100 roliga ritualer för den ockult lagda". Vi andra försöker låta bli att må illa.
Säg inte att något är så dåligt att det inte kan bli sämre... "Demonslayer" finns även att få med avsmalnande, vågig och sågtandad klinga. Kan fås med i uppgraderingskitet "Den lille satanisten 2: expertsats (kontrakt med djävulen medföljer)".
Den här fulingen har samma kassa "kristallgrepp" som "Crystal Princess Sword". Det ser ut att ha en tung klinga, och med tanke på att "svärdet" (i ordets vidaste bemärkelse) inte har mycket att komma med i fråga om svärdsknapp, så är det förmodligen rejält framtungt. Råttsvanstången gör att det knappast bör svingas - om man inte vill ha en "Anti-Dracula Missile" istället.
När vi ändå är inne på vampyrer, så måste vampyrjägarna få sitt. Utöver vitlök, krucifix och heligt vatten, så borde den här… kreationen effektivt driva bort vampyrer. Ett grepp med drakar som parerstång (eller är det höns?), tofsar som ett tai chi-svärd, och tandning där klingan måste vara som starkast gör detta svärdsliknande föremål till en märklig kompott. Skidan förtjänar ett särskilt omnämnande, då jag sällan sett något så överlastat. Den skulle inte se så illa ut om det inte vore för demonnyllet, men nu matchar den svärdet på ett förträffligt sätt.
eBay är ett givet ställe för skräpsvärdssökande. Det här eländet lever knappast upp till sitt namn. Klingan ser rätt OK ut, men greppet ser ut som om en 11-åring gjort det i slöjden (och som fick IG).
Ingen fulasvärdssida utan en ful katana! Den här färgglada kreationen lämpar sig utmärkt för den som tycker att svärden i "Highlander" var för bleka… Vi andra tar på oss solglasögonen.
Oooh… Jättemegakaosondingsvärd! Modell 2, dessutom! Denna Kit Rae-design från United Cutlery hör till det mest överdrivet opraktiska jag sett. Ett svärd som garanterat bestitter magiska krafter, då det knappast skulle kunna användas annars. Märkligt nog så är ett annat Kit Rae-svärd, Sword of Vaelen, ett riktigt hyfsat fantasysvärd, och betydligt mer realistiskt.
Minst tre personer har uppmärksammat mig på de här svärden, så då måste de väl få vara med. Någon på ett svärdsforum liknade dem vid hästsvansar doppade i epoxyplast, men i själva verket rör det sig om ett konstprojekt som anspelar på ärkeängeln Mikaels flammande svärd. Det kräver en hel del skicklighet att göra dem, men om de sedan är snygga på något annat än ett högst okonventionellt sätt tål väl att diskuteras…
Om man tittar noga, så kan man se att det är ett svärd… eller i varje fall något med minst en vass egg… kanske. Vapnets avskräckande verkan bör inte underskattas - det får mig att vilja springa åt andra hållet i vilket fall som helst! (Tack till Daniel Lindberg för tipset.)
Ingen fulsvärdssida utan minst ett bidrag från Art Gladius! Fårskalleclaymoren får väl ses som en hyllning till alla boskapstjuvar i Högländerna. Det är märkligt att ett så klassiskt och stilrent svärd kan skändas så kapitalt. Fast det är väl den snedseglade skottlandsromantikerns motsvarighet till "gråtande barn"-tavlor… Förresten, "claymore" ("claidheamh-mòr") betyder "stort svärd" på gaeliska, men vad blir "fult svärd"? "claidheamh duachnidh"? Som om inte skottarna lidit nog, så finns det en "claymore" till. Ett exempel på detta följer här…
En sista förolämpning mot skottarna, här i form av det skotska fantasisvärdet. Vilken fantasi, förresten? Det feberyriga resultatet av haggisförgiftning? Eller en snedfylla på billig whisky? Observera de små hullingarna på klingan - fullständigt onödiga! Vad vill man efterlikna? En tistel? Svärdsknappen har en rörlig kula, och för den som tänder på den här taskiga fantasin, så kan det vara kul att veta att det finns en matchande dolk. Yeah…
För er som inte fått nog, kan jag rekommendera uppföljaren: Night of the Fulaste Svärden IV, en rysare från teamet bakom ”Return of de fulaste svärd jag sett”. Kommer snart till en webbläsare nära dig…
Författaren till denna artikel tar inget ansvar för skador uppkomna genom läsning av artikeln. Detta gäller även synskador, förlorad aptit och sömnproblem. Om läsaren känner obehag, rekommenderas omedelbar läsning av denna artikel. Inga riktiga svärd har använts vid produktionen av bilderna till artikeln.