De fulaste svärd jag sett

En av de stora lockelserna med att studera svärd är den estetiska upplevelsen. Genom århundraden har tusentals smeder och svärdsfejare ansträngt sig för att tillverka effektiva, välbalanserade och vackra vapen. Så länge man haft den funktionella aspekten för ögonen, så har resultatet ofta blivit en kombination av dödlighet och skönhet. Eftersom svärdet numera i mångt och mycket blivit en otidsenlighet, så har andra värden gjort insteg. Nu är det "häftighet" som gäller för vissa. Bombastiska kreationer och/eller ren okunnighet om vad ett svärd ska vara har resulterat i ofta helt obrukbara "svärd". Jag har här samlat vad som skulle kunna kallas en "hall of shame". Varsågoda: här är en bunt svärd ni inte kommer att hitta hemma hos mig!

fulsomfan.jpg (8324 bytes)

Den här horrören här är troligen ett av de fulaste SLF (svärdliknande föremål) jag någonsin sett. Den i det närmaste obefintliga knappen lär inte förbättra balansen på ett förmodligen ganska framtungt "svärd". Det nästan fyrkantiga greppet är helt rakt och jämntjockt samt lackat, vilket garanterar en obekväm och handsvettig upplevelse. Den D-formade fästbygeln ser ut som om den satts dit i efterhand. Mässingsskålen ser visserligen billig ut, men den fyller sin funktion. Så långt är hjaltet egentligen ganska okej, men så kommer fantasy-parerstången… Denna flamformade kreation tillför inget till "svärdet", utom att göra det till ett hopplöst töntigt barbarsvärd. Så kommer klingan, som börjar med en absurt lång ricasso, så att man verkligen kan se att klingan slipats fram ur en bit plattjärn. Udden är lätt uppböjd, med en kort ryggegg för att i ett förtvivlat försök få fram en grym look. Svärdet försöker vara sabel-värja-barbarsvärd, men misslyckas kapitalt. Det här monstret, tillverkat i Pakistan, kan köpas för runt 350:-, men varför någon skulle vilja ha det överstiger mitt förstånd.

terminator2.jpg (3952 bytes)

Nästa kandidat i samlingen är "Terminator", tillverkad av Gladius, en spansk firma som gör rostfria dekorationssvärd. Den här saken mäter bortåt 135 cm, väger sex kilo och kostar runt 2700:- Svärdsknappen föreställer en spindel (svarta änkan), och den massiva dödskallen ser ju så häftig ut. Och så har vi "parerstången"… en blixtformad historia som inte fyller någon som helst funktion. Klingan ska vi inte tala om. På just den punkt som man helst ska använda för att få bästa effekt i hugget har den glade designern låtit göra eggen sågtandad. Vad har han tänkt sig? Att svärdet ska användas vid amputationer, och då inte genom att hugga av kroppsdelar som normala barbarer, utan genom kirurgiskt finsnickeri? Det här svärdet lär imponera på folk som förläst sig på "Conan". Själv skulle den gode barbaren knappast vilja ta i eländet…

rostfritt.jpg (15340 bytes)

I samma anda har vi ett gäng rostfria köksknivar från spanska Marto, lämpade för barbar-wannabes. Det är svårt att avgöra vilket som är fulast, så hela bunten får vara med. Jag misstänker att designern överdoserade på taskig heavy metal och sämre barbarfilmer på 80-talet… Återigen dessa sågtandade klingor, men nu där det inte gör någon nytta alls. Hjalten är överarbetade till det absurdas gräns; en favorit är svärdet i mitten - de där "hornen" som går ner mot greppet borde göra svärdet närmast omöjligt att använda. Av någon outgrundlig anledning så verkar en del tillverkare tro att fantasyvapen ska se ut som om de inspirerats av lika delar LSD och Boris Vallejo-målningar. Det är ytterst sällan man ser praktiska fantasyvapen - svärd som inte liknar medeltida svärd, men som ändå har ett funktionellt utseende. Huromhelst kan den hugade spekulanten inhandla de här glitterpinnarna för 2950:- styck.

kopian.jpg (6244 bytes)

Inget dekorationsvapen kan vara så fult, att inte någon annan försöker överträffa (eller ska det vara "underträffa"?) det. Här är en usel kopia av ett av Marto-svärden ovan. Hjaltet är dekorerat med samma glada attityd som ett leksakssvärd - mycket guld och glänsande "juveler". Skidan är ett kapitel för sig… Man kan inte påstå att tillverkaren försöker matcha prylarna, vilket väl i och för sig får ses som en senkommen eftergift för den goda smaken. Var tacksamma över att bilden är dålig; jag såg en närbild på hjaltet och hade huvudvärk i ett par timmar efteråt.

merlin.jpg (4870 bytes)

Jag fortsätter väl med fantasymotorsågarna. Den här kreationen från Gladius har de mage att kalla "Merlins svärd". Tur för dem att den gamle magikern är inspärrad och inte kan komma för att förvandla dem till grodor (eller helst något värre). Något sorts demonhuvud "pryder" hjaltet, fast det ser mest ut att skrika av smärta, då de båda ormarna biter i klingan. Klingan, ja… såg- eller vågkantad, med en luskam på mitten. Fantasyvapnens svar på den schweiziska armékniven? Vem vet? I övrigt gäller alla mina anmärkningar på föregånde SLF från Marto även för denna horrör.

barbarian2.jpg (5993 bytes)

För den som tycker att det är onödigt med julgranar kan detta barbarsvärd, "Barbarian II" från Gladius, vara av intresse. Kör ner det i golvet, komplettera med några kulor och en ljusslinga, så har man en grann pjäs att dansa runt. De löstagbara dolkarna kan användas som skinkpinnar, och det finns säkert en nötknäppare dold någonstans. Klingan är för ovanlighetens skull inte sågtandad, utan har istället en liten piffig "midja", som säkert kan bidra till att svärdet bryts dramatiskt i en episk slutstrid. Hyggligt av dem att skicka med dolkarna som back-upvapen… Greppet ser ut att inte passa någon mänsklig hand, vilket adderar till fantasyelementet. Vilken demonfurste kan greppa svärdet? En sak är säker: han bör vara färgblind.

crystalprincess.jpg (8951 bytes)

Om man nu inte vill ha en julgran men ändå gillar glitter, så kan "The Crystal Princess Sword" vara ett riktigt kap. Ta ett halvtaskigt pakistanskt SLF, skippa det obligatoriska ädelträgreppet (som bidragit till att decimera någon stackars regnskog), och sätt dit en kristallslipad glascylinder istället. Placera det i det bifogade stället och beundra hela härligheten. Visst känns det fint?

milld.jpg (5573 bytes)

Ytterligare ett bidrag till SLF-samlingen: "The Millennium Sword of Peace". Den här saken har ett antal reliefer och etsningar med fredsmotiv, och som om inte det skulle vara nog så kan klingan skjutas in i greppet. Tyvärr (?) medger inte bilden närmare studium av detta fina fredsbudskap. Det finns väl egentligen inte så mycket att säga om det här "svärdet", utom att dess enda bidrag till fred på Jorden är det faktum att ingen någonsin skulle kunna tänka sig att använda eländet som vapen!

legendarydragon.jpg (5577 bytes)

Ingen samling vore komplett utan några taskiga försök att tjäna pengar på "Highlander"-filmerna. Här är ett försök att återskapa en katana från någon av filmerna. Greppet ska föreställa en asiatisk drake, men påminner mest om någon oidentifierbar inälva. Jag misstänker att greppet tillverkats genom att man gjort en form, hällt i någon sorts epoxymassa, och sedan sniffat denna tills magen har sagt ifrån. Svärdliknande föremål som detta tillverkas vanligen i Taiwan, och lär vara ganska farliga då det formgjutna plastgreppet har en tendens att spricka vid användning, varvid klingan flyger iväg i godtycklig riktning.

amputar.jpg (8267 bytes)

Slutligen har vi "The Amputar"… Här är det inte spindlar, drakar eller demoner som pryder hjaltet, utan en grinande skalle som ser ut att ha inspirerats av B-skräckisen "Killer Klowns". Eller så är det en ondskefull glödlampa - vad vet jag? En orm slingrar sig ner för greppet, fast egentligen borde det vara en hund, för i munnen har den ett tuggben som tjänstgör som parerstång. Klingan påstås vara "damaskusstål" (mönstervällt stål), och det är väl inte helt omöjligt, men resultatet är så pass fult att det ger damaskusstål dåligt rykte. I all sin enkelhet är det här så raffinerat fult, att jag anser det vara ett av de absolut fulaste svärd som gjorts.

Jag befarar att det just i denna stund sitter en designer med överhettad fantasi och skissar på något som kan kombinera dödskallar, ormar, sågtandning, demonansikten, vampyrer, spindlar, små fiffigt dolda dolkar, mer sågtandning och troligen även fan (och hans mormor) i ett och samma svärdsliknande föremål. Det är troligen inte det värsta att det ritas och tillverkas… utan det är att det finns de som köper eländet! Någon sa en gång att "ingen blivit fattig på att underskatta folks smak", och med detta får det anses bevisat.

Om du är masochistiskt lagd finns det än fler svärdsliknande föremål på V.O. Murex sidor med fula svärd:
http://www.geocities.com/murexmov/