I Sverige, liksom i övriga Europa, försökte de styrande stävja det misshagliga duellerandet. Varje år dödades hundratals män i dueller runtom i Europa. 1662 utfärdades i Sverige ett förbud, ett så kallat duellplakat: Kongl. May:s Placat och förbudh angående allahanda Dueller och otwungne Slagzmåhl, vilket jag inköpte från ett antikvariat i Helsingfors 14/5 2003. Det utfärdades i den blivande kung Karl XI:s namn av den förmyndarregering som tillsatts. Karl var vid plakatets tillkomst sju år gammal, och skulle inte bli kung än på tio år. En ytterligare skärpning med stränga straff för såväl duellanter som sekundanter kom 1682: Kongl. Maj:s Stränge och Alfwarlige påbudh angående Dueller och Slagzmål samt förordning öfwer den reparation som den Beskymfade hafwer at undfå. Effekten av förbuden var troligen begränsad, och 1738 kom ännu ett duellplakat. Texten från 1662 års duellplakat återges nedan; jag har behållit den gamla svenskan dels för känslans skull, dels för att jag vill undvika förvanskning. Kungen refereras till i "majestatis pluralis", d.v.s. "Vi", "Oss", "Vår". Ordföljden kräver lite omställning för att hänga med i, men är väl värd att läsa. För att göra texten något enklare att läsa har jag sammanställt en liten guide till texten:
f = ofta "v"
ß = ss
w = v
/ = ,
Kongl. May.s
Placat
Och Förbudh / angående allahanda Duel-
ler, och Otwungne Slagzmåhl
Anno M. DC. LXII.
Wij CARL medh Gudz nådhe/ Sweriges / Göthes och Wendes Konungh och Arfförste / Storförste til Finland/ Hertigh uthi Skåne / Estland / Lijffland / Carelen / Brehmen / Verden / Stettin-Pommern / Cassuben och Wenden / Förste til Rügen / Herre öfwer Ingermanland och Wißmar; Så och PfalzGrefwe widh Rhein i Beyern / til Gülich / Cleve och Bergen Hertigh / ec. Göre witterligit / at såsom Wij icke utan synnerligit mißhag förspörie / huruledes Dueller och Slagzmåhl i Wårt Rijke / och der under sorterande Provincier, tijdh effter tijdh / bland dem / som kunne af hwariehanda tilfälle och orsak / råka i twist och oenigheet medh hwar andre / mehre och mehre begynna at brukas och exerceras, hwar af icke allenast Gudz straff / på landet i längden är at befahra / emedan han all sådan Bloduthgiutelse hatar och hämbna plägar / som i sådanne fall händer / och utgiutes / uthan och offta skeer at anten begges / eller Partens ewige wälferdh och saligheet / sättes i wåda och hazard, til förtijga den skada och afsaknadt / som Oß och Fädernes landet deraff tilstöta kan / genom duglige Persohners otijdige afgång och mistande. Altså och emedan Oß dher hoos icke ringa förfång och inbreek der af skeer / uthi Wår Kongl. Högheet och ämbete / effter som hans Guddomlige Almacht / Oß hafwer Lagh och Rättz widh machthållande / så och Hämnden och Straffet på förbrytaren / jempte den spakas och oskyldigas förswar / anförtrodt och i Händer gifwit / jemwäl fördenskuld
Oß icke tilstår / sådane egenwillige excesser och olijdelige exorbiantier at tilstädia och ostraffade låta / hwarföre hafwe Wij funnit gott och skiäligit / til alt sådants behörige och otijdige förekommande och afskärande / offentligen alle Dueller och frijwillige / sampt uthan rätt lijffznödh och emoot Lagh tilbudne eller antagne Slagzmåhl / förkasta / hemma och förbiuda / som Wij här medh och i detta öpne Breffs krafft / dem aldeles förkaste / hemme och förbiude / så at ehwem som effter denne Dagh / och detta Placatz publicerande / fördristar sigh något Duell eller Slagzmåhl / uthan / som för är berördt / rätte Lijwznödh / och i Sweriges beskreffne Lagh tillåten Händelse och Fall / ingå och föröfwa / anten den manar och fordrar andre / eller af hwadh orsak det och wara må / den samme han wari sigh af så förnembdt Ståndh han och wara må / fremmande eller Inlendskt / skal såsom Wår Förbudz öfwerdådige öfwerträdare och förbrytare / Wår Kongl. Hämbd och onåde hafwa til at förwenta och undergå / jemwäl exemplariter straffat warda ; Fördenskuld / på det hwar och een må giörligen spöria och pröfwa / det märckelige mißnöye / som Wij drage til sådanne wederstyggelige Acter, så skal den / som fördrijstar sigh någon at uthmana eller fordra til Duell, fast kommo dhet til ingen actualitet, och ingen skada på någonthera sijdan skedde / lijkwäl plichta äfwen så hårdt / som hade han sielfwe Duellet begångit och uthfördt. Sedan / om någon händer / genom Duell falla / eller dödh warda / så skal den icke niuta någre Christelige / och uthi Wårt kiära Fädernes Land öflige och lofflige begraffningz ceremonier, uthan läggias i Jorden såsom een Mißdådare och Illgierningzman. Der hoos / skal och den som fördristar sigh förfara här emot / fuller den förste gången / så igenom Penninge Böther / som annan onåde / hårdeligen plichta och straffas / men dierfwes han koma andre gången igen / då uthan all nåde förwijsas i Landzflycht / och uti Wårt Rijke / sampt des Provincier, icke lijden warda / effter som och / den som låter sigh bruka i sådanne beschickningar til
Dueller, skal hafwa samme Straff til förwenta / som sielfwe Parterne. Och ehuruwäl alle underkastade blifwa / detta Wårt Kongl. Påbudh / doch likwäl kunne här under widare icke förstås dhe Slagzmåhl / som skee af nedrigt Folck / eller gemeene Man / än at dhe förblifwe under Sweriges beskrefne Lagh / och för detta uthgångne ordinantier, jemnwäl der effter dömas; Men egentligen förstås här om dhe / som skee af Ridderskapet och Adelen / sedan Krijgzbefehlet och deß wederlijkar / sampt af dhem som äre uthi något sådant welkor / eller sådan betiäningh / at dhe Priviligierade kunde wara ifrån under Rätternes åtal och Domb: Altså skole Wåre höge Embeten / och förnähme betiente / så innom som uthom Rådet / om dhe på någon orth wistas der sådanne Dueller kunne wara förhanden / så och Wåre Gouverneurer, Landzhöffdinger / eller hwilke elliest / på een eller annan orth / något hafwe å Wåre wägner at befalla / i synnerhet Magistratus Loci, der dhe förnimmer något Duell wara å färdhe / strax låta dhet å Wåre wegner / och uthi Wårt nampn förbiuda. Hwarföre och wederbörande moste så myckit mehre wara plichtige sådane Förbudh parera, och icke så myckit ansee dens condition och wärde som dhet förrättar / som Wår myndigheet / uthi hwars regard och anseende thet skier / och dhem förhålles. Desse Wåre Män och betiente skole jemwäl den upkomne twisten medh alle giörlige medel förhindra och förekomma / som dhe och skole wara obligerade / at uthi alt möyeligit / sökia til medla emellan Parterne / och theras träta bijläggia ; Men kan thet intet skee / då förwijse them til Lagh och Rätt. Om nu någon af sådan condition som här näst tillförne är specificerat, bryter emoot detta Placat, då skal Hofrätts Fiscalen, Saken för näste Hoffrätt föredraga / och Parterene behörligen anklaga / jämnväl Doom öfwer dhem afhämpta / effter som Penninge Bötherne skole skee til Treskifftes til näste Hospital / Rätten och angifwaren eller Fiscalen. Der och så kunde hända / at någons af Ridderskapetz och Adelens Hoff eller Huusfolck / beginge något Duell ; Så skole dhe wara /
samma Straff underkastade som förskrifwit står / doch i dhet öfrige / och hwad forum anbelangar / hwar sortera der / som hans welkor / extraction, eller betiening effter Lagh och ordinantier fordrar / och skal på sådane händelser / Herren eller Huusbonden wara förplichtat / skaffan till rätta / om dhet är i hans wåldh / och möyeligheeten tillåter / eller sielff / om han den brozlige wil i förswar taga / swara til Saken / och hwadh Straff derupå föllia må undergå. På dhet nu icke någon / uthi een eller annan motto / anten genom otilbörlige ordh / eller sielfwe Gierningen / dhet wari sigh i hwadh Saak dhet wara må / anten thet går eens Hedher / Ähra / Lijff och Godz eller ägendomb an / genom detta Wårt Påbudh / må skee förnär och wägen slutas / at sökia sin rätt och behörige Satisfaction : Så skole Wåre Doomhafware och Justitiæ betiente wara förplichtade / som dhe uthan deß äre skyldige / hwar och een Skepa Lagh och Rätt / förnembligen dhen som dhen andre medh ordh eller gierningar antastar / så medh Straff och Pœn beläggia / at Wederparten medh intet skiähl må hafwa til at klaga / och beswära sigh / dhet han icke för tilfogat injurie, Skimpf och Affront eller orett är worden behörligen förnögder och satisfacierat, effter dhen proportion, som injurierne äre considerable til. Doch så / at Underrätterne / i dhe fall / som Sakerne under dem komme / döme effter Lagh och Laga Stadgar ; Men Hoffrätterne skole / på dhet ju all occasion til oförrätt må betagas / hafwa loff och tilståndh / at beläggia Parterne / effter som brottet är til / medh arbitral och exemplarisch straff. Wij biudhe och befalle dherföre / alle dhem som wederböre / och för Wår skul wele och skole göra och låta / at dhe rätte sigh här effter / låtandes detta Wårt Påbudh alfwarligen effterkommas och hållas obrokligit / som och Förbrytaren wederbörligen straffas / hwar widh Wij wele hwar och een / som dhet händer angå och widh komma / strängeligen hafwa wahrnat / förmant och pålagt / at taga sigh til wahra för sin egen olycka / skada och förderff / så kiärt hwar och een är den samma at undwijka och afböya. Til yttermehra wisso /
hafwe Wij dhetta medh Wårt Kongl. Secret, så och wår Högtährade Elskelige Kiäre Friumoders / sampt dhe andre Wåre och Wårt Rijkes respective Förmyndares och Regeringz Underskrifft bekräffta låtit. Datum Stockholm den 23. Decembris, Anno 1662.
Hedewig Eleonora,
(Locus sigilli)
Sewedh Bååt /
i Rijkz Drozetens stelle
Lorenz von der Linde /
i Rijkz Marskens stelle
Gabriel Oxenstierna
Gabrielsohn / i Rijkes Amiralens stelle
Magnus Gabriel De la Gardie,
Sweriges Rijkes Cansler
Gustavus Bonde /
Sweriges Rijkes Skattmestare
Transkription och kommentarer © 2003 Björn Hellqvist