I Sverige, liksom i övriga Europa, försökte de styrande stävja det misshagliga duellerandet. Varje år dödades hundratals män i dueller runtom i Europa. 1662 utfärdades i Sverige ett förbud, ett så kallat duellplakat: Kongl. Maj:s Placat och förbudh angående allehanda Dueller och otwungne Slagsmål. En ytterligare skärpning med stränga straff för såväl duellanter som sekundanter kom 1682: Kongl. Maj:s Stränge och Alfwarlige påbudh angående Dueller och Slagzmål samt förordning öfwer den reparation som den Beskymfade hafwer at undfå. Effekten av förbuden var troligen begränsad, och 1738 kom ännu ett duellplakat, vilket jag inköpte hos ett antikvariat på antikmässan i Skara 6/4 2002. Utfärdare var kung Fredrik I (regerade 1720-51; gift med Karl XII:s syster Ulrika Eleonora, drottning 1719-41). Texten återges nedan; jag har behållit den gamla svenskan dels för känslans skull, dels för att jag vill undvika förvanskning. Kungen refererar till sig själv i ”majestatis pluralis”, d.v.s. ”Vi”, ”Oss”, ”Vår”. Ordföljden är närmast tysk, och för att göra texten något enklare att läsa har jag sammanställt en liten guide till texten:
The/then/thet/ther = de/den/det/där
e = ofta ”ä”
f = ofta ”v”
i = ofta ”j”
ß
= ss
w = v
/ = ,
För att få ett begrepp om bötesbeloppens storlek, kan man utgå från att en ko kostade omkring 10 daler silvermynt, och ett par pistoler 5 daler silvermynt.
Kongl. Maj:s
Förnyade
Duels-
Placat,
Gifwit i Stockholm i Råd-Cammaren then 26.
Januarii 1738.
Cum gratia et privilegio S:æ R:æ Maj:tis
I STOCKHOLM/ uti thet Kongl. Tryckeriet uplagt/
Hos Sal. Direct. JOH: H: WERNERS Enkia.
Wi FRIEDRICH med GUDs Nåde/ Sweriges/ Göthes och Wendes Konung Landt-Grefwe til Heßen Giöre witterligit/ at såsom Riksens Ständer wid sidst hållne Riksdag hos Oß i underdånighet anhållit/ thet Wi ett förnyadt Duels-Placat wille utfärda låta/ och Wi therjemte icke utan största mißnöje förnummit/ at thet straffwärde sielfswåld med Dueller och otvungna slagsmål/ samt förgripelser i ord och gierningar/ här i Wårt Rike ei sällan förspörjas/ hwarigenom ei allenast GUDs straff öfwer Land och Rike drages/ emedan Han all sådan blods utgiutelse och öfwerdåd hatar/ utan och slike obetänkte menniskior sätta sin efviga och timmeliga wälfärd i fara: Förthen skul och på thet alle Wåre trogne Undersåtare i gemen/ och i synnerhet Ridderskapet och Adelen/ samt theras Wederlikar/ och Krigsbefälet/ måge finna thet stora mißhag/ som Wi drage til sådana wederstyggeliga Dueller, efter som the äro stridande både emot GUDs och all werldslig Lag/ samt emot ett wälbestäldt Rikes sanskylliga nytto och säkerhet/ hwarigenom jemwäl ingrep skier uti then Konungsliga myndighet och Embete/ som GUD Oß i händer anförtrot/ at Lag och Rätt wid macht hålla/ och förbrytare straffa låta/ samt the svaka och oskyldiga förswara; therföre och Wåre Högloflige Företrädare/ Sweriges Konungar/ åhr 1662 och 1682/ genom utgångna alfwarsamma Förordningar sådana straffbara gierningar förbudit; Altså hafwe Wi härmed på thet strängaste och alfwarligaste welat förbuda/ som Wi ock i kraft af thenna Wår Förordning på thet högsta förbiude alla utmaningar och Dueller, samt förgripelser i ord/ åtbörder/ eller gierningar/ och therom således förordna/ som här efter följer:
1.
Såsom Wi förmode/ at Wåre trogne Undersåtare i gemen/ och i synnerhet Ridderskapet och Adelen/ med theras Wederlikar/ hålla Dygden såsom then rätta ädelheten för sitt förnämsta ögnamärke/ samt at the af Krigsbefälet snarare söka at wisa sin mandom och tapperhet emot Riksens Fiender/ til Fäderneslandets försvar/ när så omtränger/ hwarigenom the ära och beröm rätteligen förwärfwa kunna/ än at the af hämdgirighet/ och en fattad grundlös och gudlös inbilning/ förlusta sig med oenighet och trätor/ som til slagsmål gifwa anledning/ förstöra then inwärtes roligheten/ och störta sig i både timmeligt och ewigt förderf; Altså åtwarne Wi härmed i Nåder Wåra älskelige Undersåtare/ at the wid alla tilfällen undwika alt hwad som kan upwäcka trätor och mißförstånd/ thet må wara med ord/ åtbörder/ eller någon gierning/ samt beslita sig om ett fridsamt och stilla lefwerne/ hwartil så wäl then Christeliga kärleken/ som then sanskylliga ärans eftersträfwande bör förmå och upmuntra.
2.
Skulle nu någor emot thetta Wårt Förbud understå sig/ at på ett eller annat sätt gifwa anledning til utmaning; Så åligger them som kunna therwid tilstädes wara/ at genast söka hindra en sådan händelse/ och så framt thet annars ei ske kan/ thet tå ofördröjeligen hos Wåra Befalningshafwande å Landet eller i Städerna/ eller commenderande Officerare, at tilkiänna gifwa/ på thet faran må förekommas/ eller böte then thetta försummar/ Femtio Daler Silfwermynt/ eller plichte med sexton dagars fängelse wid watn och bröd; och bör jemwäl wid samma straff/ then som eljest har kundskap/ at Duel eller utmaning är på färde/ genast på förenämde sätt sådant angifwa.
3.
Ther någor af Wåra Undersåtare af Adel eller Adelens wederlikar/ ehuru högt och swårligen han kunde på ett eller annat sätt wara förolämpad/ eller retad/ wore så förgäten af thenna Wår nådiga Befallning/ och sin egen både andeliga och timmeliga wälfärd/ at han sielf/ eller igenom andra/ igenom så kallat Cartel, eller på annat sätt utmanar/ eller mana låter/ någon til Duel eller enwig/ med wärja/ eller annat wapn/ theraf man död liuta kan/ äntå at samma slagsmål therpå icke werkeligen följa skulle: Så skal en sådan mißgierningsman giöra offentelig afbön/ mista sin tienst/ böta Tutusende Daler Silfwermynt/ och warda förwist Riket på tu åhr; Hafwer han ei Embete/ tå ökes bot hans med ettusende Daler/ och then ei orkar böta/ skal för hwarje tusende Daler/ som han ei förmår betala/ ett åhr längre Riket förwisas.
4.
Then som således utfordrad warder/ bör ingaluda antaga then tilbudna Duellen, eller gå ut på thet ställe/ som bestämt är; utan som ett dygdigt och anständigt upförande/ samt lydna för GUDs och werldslig Lag/ och för Öfwerhetens befallning/ är then rätta point d’ honneur eller största heder/ och förbinder hwar rättsinnig Undersåte til thes obrottsliga hållande/ men hwad som skier theremot/ hos alla förnuftiga menniskior anses för synd/ öfwerdåd/ och ett nesligt wäsende; Så bör ock then/ som rättar sig efter en i alla wälbestälta Riken/ så wäl som här i Swerige antagen Lag/ och afslår en sådan förbuden utmaning/ eller then angifwer/ icke som härtils af en sielftagen ogrundad inbilning skiedt/ hafwa theraf någon wanheder/ utan skal han fast mera af Oß med besynnerlig Nåd warda ansedd. Men om han antager utmaningen/ och til slagsmål sig begifwer/ så at Duel therpå werkeligen följer; tå bör han undergå samma straff/ som i föregående §. för then utfordrande stadgat är. Finnes han som utfordrad blef/ förut hafwa retat then fordrande med ord eller gierning/ tå bör hans straff förökas med penningeböter/ landsflycht/ eller fängelse/ och then som utmante/ likafullt straffas/ som sagt är.
5.
Warder någorthera i sådan Duel dräpen; tå skal dråparen mista Lif utan all nåd/ och bör hwarken then dräpnas eller dråparens kropp få i Kyrkio eller Kyrkiogård läggas/ utan skola the såsom illgierningsmän och mördare i jorden gräfwas.
6.
Ther någre af Sweriges Undersåtare/ til at undgå thet straff som i thenna Förordning stadgat är/ skulle förfoga sig utom Lands/ til at ther med hwarannan duellera; the skola hållas så mycket mera straffwärde/ som the hafwa längre tid och råderum at besinna sig/ och afstå med en så högeligen förbuden hämd/ och förthenskull om the/ eller någor af them kommer i Riket/ skal en sådan straffas lika/ som samma grofwa mißgierning här i Landet skiedd wore.
7.
Såsom then högstskadlige och straffwärde osed sig merendels öfwer alt i Wårt Rike inritat/ at när någor af Christelig eftertanka/ och lydno för Wåra befallningar/ undandrager sig at följa/ tå han något obetänkt och om sin siäls salighet wårdslös menniskia til Duel utmanas/ blifwer honom sådant förwitt/ icke allenast af then fordrande/ utan ock af andra hans Kamerader/ the ther säga sig ei wilja giöra tienst med honom/ med mera: Altså hafwe Wi härmed sådant oskick aldeles förbiuda welat/ samt uttryckeligen stadge och förordne/ at then som på thylikt eller annat sätt förwiter någon/ som til Duel manter är/ och ei utgåt/ han skal mista sin tienst/ sitta en månad i fängelse wid watn och bröd/ och förwisas Riket på tu åhr.
8.
The så kallade Secunder, som biträda enthera i Duel eller enwig/ skola i alla mål undergå samma straff/ som the duellerande.
9.
Then som låter bruka sig at å annars vägnar förkunna utmaning/ antingen munteligen/ eller genom Bref eller Cartel, eller eljest på något sätt befordrar Duellen, miste Embetet/ och plichte med tre weckors fängelse wid watn och bröd: Men om han påstår sig ei hafwa wetat/ at thet Bref innehöll sådan utmaning/ styrcke thet med Ed sin/ och ware sedan fri.
10.
Ehuruwäl Wi förmode/ at thetta nu utsatte straffet skal afhålla hwar och en ifrån thet ochristeliga duellerande, i synnerhet then/ sm för ett sådant brott en gång plichtat; Dock i fall någor andra gången antingen utmanar en annan/ eller går ut/ tå han mant warder/ eller sådan Duel som Secund biträder/ miste tiensten/ böte dubbelt/ och ware sex åhr landsflychtig; Och then som utmaningen eljest på thet sättet befordrar/ som i nästföregående 9. §. sagt är/ miste tiensten/ och plichte med en månads fängelse wid watn och bröd. Skulle thet ei komma til werkeligit slagsmål/ plichtn sådane ändå/ som i thenna §. stadgat är.
11.
Om någor af Duellisterne, eller Secunderne, sedan the emot thetta Wårt Förbud brutit hafwa/ skulle begifwa sig på flychten; Så skal äntå om gierningen ransakas och dömas/ och the utsatte böter utmätas af then brotsligas egendom/ så långt then räcker; Och then som til rymmande warit någon behjielpelig/ honom herbergerat/ eller på ett eller annat sätt honom til rymmande befordrat/ warde efter omständigheterna alfwarligen straffad/ med penningeböter/ fängelse/ eller annan kropsplicht.
12.
Såsom Wi redan på thet strängaste hafwe förbudit/ at ei någor må understå sig at utmana annan/ eller mana til Duel och enwig/ ehuru högt och swårligen han kunde wara förtörnad/ eller på något sätt med ord eller gierning retad; Altså fordrar jemtwäl rättwisan/ at then som understår sig at således skymfa och förolämpa en annan/ eller gifwa orsak til slik olycka och duellerande, måtte också få sin tilbörliga näpst; Hwarföre Wi härmed på ther kraftigaste stadge och förordne/ at om någor af Ridderskapet och Adelen/ samt Krigsbefälet/ eller theras wederlikar/ skulle finnas så förmäten och obetäncksam/ ehurudan orsak han ock thertil hafwa funde/ at han bär hugg och slag å then andra/ eller gifwer honom munteligen/ eller genom bref eller bud/ skymfeliga och smädeliga ord/ öfwerfaller honom med skuffande eller stötande/ eller höter med wärja/ käpp eller hand/ eller med annan gierning och åtbörd tilfogar honom wanheder; så skal then brotslige för thenna sin förmätna och obetänksamma förgripelse/ mista tiensten/ giöra offentelig afbön/ böta Ettusende Daler Silfwermynt/ och thes utom plichta för slag eller sår särskilt efter Lag; och then som ei orkar böta/ warde förwist Riket på ett åhr/ men then som ei hafwer något Embete/ plichte dubbelt. Ther dråp i theßa fall skie skulle/ tå skal dråparen mista lifwet/ och warde hans Lik lagt afsides i Kyrkiogård. Men om någor/ som på sådant sätt öfwerfallen blifwer/ brukar laga nödvärn/ eller och/ när han med förachteliga ord eller gierning warder retad/ möter thet genast på lika sätt af ett hastigt mod/ dock ei ord med slag/ eller under samma sinnens förwirring yttrar sig uti utmanings ord/ emot then/ honom öfwerföll; thet ansees efter allmän Lag/ så thet som under Rättegång in för Domstolen/ eller in för wåra Befalningshafwande skier.
13.
Såsom thet hända kan/ at the som med hwarannan duellera wilja/ söka till undwikande af thet på utmaning stadgade straffet/ at utföra sitt onda uppsåt igenom the så kallade simulerade Rencontres, och til then ändan komma öfwerens/ at then ene må öfwerfalla then andra hwar han honom finner/ på thet the således måge råka i slagsmål med hwarannan/ såsom wore thet af bråd skilnad tå skiedt; Så är Wår nådige wilja och befallning/ at wid alla slagsmål noga undersökas skal/ om någon oenighet förut warit them emellan/ som i slagsmål sig inlåtit/ och om thet/ som sig tå tildrager/ skier til at hämnas then förra oförrätten/ eller öfwerens kommande skiedt/ at then ene skulle öfwerfalla then andra/ hwartil när någon liknelse eller bindande omständighet sig yppar/ stånde Dommaren fritt/ at påläggia enthera Eden til sanningens utletande; Och ther finnas skulle/ at slagsmålet warit en simulerad Rencontre, tå skola the som Duellanter efter 3. §. dömas och straffas.
14.
Om någre af Adel eller theras Wederlikar/ som eljest lyda under fremmande Herrskap/ men uti Wårt Rike wistas och sig uppehålla/ emot thetta Wårt Förbud/ antingen sig emellan eller med någon Swensk Adelsman eller thes wederlike/ uti någon måtto sig förgripa/ tå skola så then ene/ som then andre/ efter thet som nu stadgat är/ utan skonsmål straffade warda.
15.
Then som sig emot thetta Wårt Förbud förbrutit/ och sitt straff therföre utstått/ skal sedan widare ei på något sätt therföre mehn lida: Och then som förbrår honom/ som duels straffet undergått/ böte Ettusende Daler Silfwermynt/ eller sitte en månad i fängelse wid watn och bröd.
16.
Alla the böter/ som thenna Wår Förordning innehåller/ skola gå til treskiftes/ hwar af then/ som å Embetets wägnar kärat/ niuter en trediedel/ annan nästa Fattighus/ och then tredie delen målsägaren/ men är han sielf brotslig/ tage tå Kyrka del hans: Och skal om theßa mål af Domaren i orten/ ther gierningen giord är/ först ransakas/ och sedan theröfwer i Hofrätten dömas/ såsom i Lagen och Rättegångs Balkens 8. Cap: 2. §. stadgat är.
17.
Althenstund thenna Wår hälsosamma Förordning blefwe aldeles utan kraft och wärkan/ så framt thet häruti utsatte straffet icke werkeligen fulbordas å alla them/ som i en eller annan måtto theremot bryta/ af hwad stånd eller wilkor the wara kunna; Förthenskul förklare Wi härmed/ samt på wår Konungsliga ord och lofwen försäkre/ at Wi icke wilje tillåta/ thet någor/ eho thet wara må/ som emot thenna Wår Förordning sig förbrutit/ må dragas undan Laga answar/ fast mindre befrias ifrån thet här utsatte straffet: Äfwen som Wi ock wid Wår högsta onåd förbiude alla Wåra Undersåtare i gemen/ at med någon Böneskrift i thy mål Oß beswära/ eller på något annat sätt söka befrielse för then som brotslig är/ begripas under the Pardons Placater, som wid wißa Solenniteter kunna utfärdas/ thet ware sig wid Kröningar/ eller andra sådana tilfällen. Hwarjemte wi på thet strängaste och alfwarligaste anbefalle Wåre Dom- och Befallningshavande/ samt ombudsmän/ at the icke dölja/ nedtysta/ eller på något sätt lindra och öfwerse med them/ som brotslige äro/ wid Wår onåd/ och annat swårt arbitralt straff/ efter omständigheterne. Hwarefter alle/ som wederbör/ hafwe sig i underdånighet at rätta. Til yttermera wißo hafwe Wi thetta med egen Hand underskrifwit och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. Stockholm i Råd-Cammaren then 26. Januarii 1738.
FRIEDRICH
Transkription och kommentarer © 2002 Björn Hellqvist